Genom maskhålet – leta efter gud med Morgan Freeman

Såg just första avsnittet av Science Channel’s nya program ”Through the Wormhole” som leds av den fenomenala skådespelaren Morgan Freeman.

Första avsnittet handlar om gud. Här tar Morgan Freeman upp ett argument för att gud finns, ett emot och… en kille som tror sig ha bevis för att The Matrix är på riktigt. Vi börjar från början, vad är det här för program egentligen?

linje b-s.jpg

168571-g.jpg

Jag hade sett det här programmet beskrivas som ”Science Channel invites viewers on the journey as Morgan Freeman picks up where Carl Sagan’s “Cosmos” left off and explores the new frontiers of what is beyond Earth.”

Carl Sagan’s Cosmos är nog ett av de bästa populärvetenskapliga TV-programmen som finns idag, men det börjar få några år på nacken (typ 30 år) och vi hade behövt något lite nyare program som verkligen kan popularisera vetenskap idag. Kan Morgan Freeman fylla ut den platsen?

Är Morgan Freeman en ny Carl Sagan? Precis som Carl Sagan är Morgan Freeman lätt att lyssna på, och han spelar alltid den förnuftiga karaktären som alla tycker om, i sina filmer. Men han är dock just skådespelare, till skillnad från Carl Sagan som var framstående astronom. En jämförelse med Carl Sagan är nog omöjlig att inte göra men är nog inte riktigt rättvis. Vi bör bedöma den här serien som den är istället utifrån vad Cosmos var.

linje b-s.jpg

Skärmavbild 2010-06-29 kl. 00.29.44.png

Jag blev lite förvånad när jag såg titeln på första avsnittet. Det heter ”Is there a creator?” och tar sig an frågan om huruvida universum har en skapare eller inte. I början definierar Morgan Freeman en skapare som ”an all-powerful entity that created the world and directs our fate” Jag är inte riktigt säker på om det är en vetenskaplig fråga, eller om det är rätt fråga att börja med i en vetenskapsorienterad serie, men det är ett intressant ämne, så låt oss se vad det tar upp.

Colossal beauty! Awe inspiring intricacy! Are the wonders of our universe a cosmic accident, or the result of an intelligent design? For centuries religion and science were bitter foes – now science actively searches for our creator! Some physicists think he is hidden in the math, neurologists think she might be in our brains, and computer coders believe god is one of them and our world is nothing more than his simulation!

Med dessa ord börjar avsnittet, och jag är lite fundersam över ordvalen i början. Meningen ”Are the wonders of our universe a cosmic accident, or the result of an intelligent design?” känns lite vinklad, och att påstå att vetenskapen aktivt söker efter en skapare är nog inte riktigt en bra beskrivning av vad vetenskap sysslar med. Men att hänga upp sig på enskilda formuleringar är bara löjligt. Låt oss gå vidare.

Avsnittet är uppdelat i tre delar som berör tre olika ”bevis” för gud (varav inget egentligen är bevis för gud, men bara handlar om hur vissa delar av världen fungerar). Vi tar dem ett i taget:

1. Grundläggande fysiklagar är bevis för gud

Poängen som förs fram är kort och gott att vårt universums fysiklagar är så perfekt anpassade för att vi ska kunna leva här. Det finns fyra fundamentalkrafter, gravitation, stark växelverkan, svag växelverkan och elektromagnetism. Dessa krafter kompleterar varandra så precis att om bara någon av dem skulle ändra sitt värde det minsta skulle universom inte fungera och liv, som vi känner till det idag, inte vara möjligt.

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 20.48.17.png

Den poängen förs fram i avsnittet av en fysiker (som också är präst) som beskriver att det därmed är nästan säkert att det finns en gud som sett till att fysikens lagar tillåter att universum existerar som det gör idag. Han anser att det är väldigt otroligt att dessa krafter skulle ha precis rätt värden av en slump.

De som varit med om en teologisk diskussion någon gång känner säkert igen det här som ett av de vanligaste argumenten för en skapare. Kortfattat går det ut på ”det här fenomenet är så komplicerat/perfekt anpassat för oss att det inte kan vara så av en slump, altså måste det finnas en skapare!”. Jag tyker det behandlas lite väl okritiskt i avsnittet, även om de tar upp lite kritik emot det. Svaret är kortfattat att ”Klart det universum vi lever i är utformat så att vi kan leva i det – annars hade vi inte varit här och kunnat fundera på det!”

Morgan Freeman fortsätter förklara hur forskare letar efter en teori som förklarar fysiklagar i alla situationer, en s.k. ”theory of everything” och hur en forskare letar matematiskt efter en modell av partikeln som orsakar gravitation, vilket är riktigt intressant även om det inte har så mycket att göra med ämnet.

2. Hjälmen som hjälper dig att se gud

Det här segmentet handlar om hur religiösa upplevelser fungerar i hjärnan. Vi har tydligen vissa områden i hjärnan som är aktiva när vi upplever gud. Den här forskaren har konstuerat en hjälm som kan mäta hjärnvågor och påverka delar av hjärnan magnetiskt.

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 20.48.58.png

Den här tjejen ska med hjälp av hjälmen få uppleva gud. Hon stängs in i ett helt isolerat mörkt rum sittandes i en mjuk fåtölj med gud-hjälmen på huvudet. Allteftersom hon slappnar av mäter forskarna hjärnvågorna och sätter snart igång ett magnetiskt fält som påverkar vissa speciella delar av hjärnan. Efteåt beskriver hon hur hon upplevde sig bortkopplad från sin kropp och en tydlig närvaro av flera skepnader.

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 20.50.24.png

Poängen som förs fram här är att om hon upplevt samma sak någon annanstans, t.ex. i en kyrka eller hemma i sängen hade det varit svårt att inte tolka det som en genuin religiös upplevelse. Vilket tyder på att flera typer av uppenbarelser och spirituella händelser helt enkelt kan vara något hjärnan skapar i ett visst tillstånd. Som den där forskaren säger:

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 21.02.49.png

”This is the exciting part! It’s not so much the fact that the brain is generating these experiences, but what are the stimuli? You’ve seen for example the stimuli of a magnetic field, but what about natural stimuli? What about stimuli that are manufactured and manipulated by society? What about intrinsic chemical changes? And what about all those stimuli that we don’t know yet, that can produce the most powerful experience in the history of the human kind.”

3. Gud är programmerare och vi lever i en dator

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 19.23.47.png

Det här segmentet var jag mest förvånad över att se, men var också det mest intressanta. Här är en programerare som är fascinerad av artificiell intelligens (AI). För honom är det inte alls omöjligt att vi snart kommer kunna programmera fullständigt kapabel AI som är medveten och helt och hållet simulerar ett mänskligt medvetande.

Om vi programmerar en dator som simulerar en värld full av artificiella människor, lite liknande spelet  ”The Sims” fast där alla invånare i hade full mänsklig intelligens och medvetande. Hur skulle de personerna kunna att de bara är ett dataprogram? Och frågan som ställs i avsnittet, hur vet vi att vi inte bara är en simulering?

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 19.34.50.png

Om vi inom några decennier är kapabla att simulera en hel värld av artificiella människor, som lever precis som vi fast i en datorvärld – och vi skapar ett antal sådana låtsasvärldar – leder det till att antalet artificiella världar är större än antalet riktiga! … Det här…  det leder till att om du är en individ vid den tidpunkten är sannolikheten större att du lever i en artificiell värld än i en riktig!?! Det kan väl inte stämma? Eller… finns det en seriös anledning att tro att vi lever i en simulerad datorvärld?

Den logiken känns faktiskt ganska lockande, men bygger trots allt på rena spekulationer. Här är en kille som påstår att vi antagligen har en skapare, men att det är framtida människor som programmerat oss i en dator. Hur vet vi att vi lever i den riktiga världen? Ingen aning, men det är fel fråga att ställa, Frågan är egentligen ”Vilken anledning har vi att tro att vi lever i en datasimulering?” Ja? Har du några bevis alls, programmerare? Jo, det har han faktiskt… Och de handlar båda om kvantmekanik!

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 20.03.00.png

”Look at the way the universe behaves, it’s quantized, it’s made of pixels, it’s made of individual atoms, space is quantized, time is quantized, energy is quantized, everything is made of individual pixels, which means the universe has a finite number of components, which means it has a finite number of states, which means it’s a computer!”

Ett sätt att ta reda på om en bild är genererad i en dator är att zooma in rejält och se att bilden är uppbyggd av pixlar. Och zoomar vi in tillräckligt mycket på riktigt ser vi att vår värld faktiskt också är uppbyggd av pixlar (inte pixlar egentligen, men små beståndsdelar). Vår värld har, precis som alla datagenererade världar vi känner till en minsta beståndsdel som vi ser om vi zoomar in tillräckligt mycket. Enligt den här killen betyder det att vi säkerligen lever i en dator! En tanke svår att greppa? Okejdå, men kan du se något fel i hans resonemang? …. jaha? …jo det gör jag också! Men vi tittar på ett till bevis först!

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 20.03.00.png

”…I can navigate my way through it because the video game gives me the frame that I need when I’m looking there. If I look somewhere else it will create that frame. Well… oddly enough the universe behaves that way in reality, the universe gives you what you’re looking at when you’re looking at it, when you’re not looking at it, it’s not necessarily there. ”

Vad programmeraren (ursäkta om jag inte snappat upp hans namn) syftar på här är också kvantpartiklar. Kvantpartiklar verkar befinna sig i flera olika positioner samtidigt tills vi mäter dem, då är de i en specifik position. Visst verkar kvantpartiklar bete sig högst märkligt, men är det verkligen så hela världen beter sig bortom kvantnivå? Hittills verkar vi inte ha någon anledning att tro att hela bitar av världen ska försvinna när vi inte tittar på dem. Jag vet inte riktigt, han har säkert bättre koll på det än vad jag har. Det är inte det stora problemet med hans argument.

Den stora svagheten i båda dessa argument är att dessa egenskaper han menar visar att vi lever i en datorvärld inte nödvändigtvis betyder det. På vilket sätt har vi etablerat skillnaden mellan en datorvärld och en riktig? Utifrån vad vi vet beter sig den riktiga världen precis som våran värld gör! Vilken annan riktig värld har vi sett? Ingen verklig värld vi någonsin sett har haft beståndsdelar som går att dela upp i oändlighet eller kvantpartiklar som går att mäta konstant. Hur kan vi då säga att något sådant är vad som kännetecknar en värld som är verklig?

Vad programmeraren här menar är att dessa egenskaper är något vi bara ser i en dator, alltså lever vi i en dator. Vad jag säger är ”Hur vet du vilka egenskaper som definierar en verklig värld?

Skärmavbild 2010-07-02 kl. 20.03.00.png

”Hur sjutton skulle jag kunna veta det?

Exakt!

linje b-s.jpg

Det här är mera filosofi än vetenskap vid det här laget. Faktum är att hela avsnittet i mina ögon känns som mera filosofi än vetenskap (med möjligtvis undantag från gud-hjälpen som går att testa på riktigt). Inte för att det är dåligt, snarare tvärtom. Det var riktigt intressant. Första säsongen kommer ta upp dessa teman:

# Title Original airdate
1 Is There a Creator? June 9, 2010
Is the universe just a coincidence or was it created by a god who looks after us?
2 The Riddle of Black Holes June 16, 2010
Nothing in the universe is more powerful than black holes.
3 Is Time Travel Possible? June 23, 2010
To travel through time you have to break the speed of light. Is it possible?
4 What Happened Before the Beginning? June 30, 2010
This episode explores where the universe came from.
5 How Did We Get Here? July 7, 2010
The creation of life and where we came from.
6 Are We Alone? July 14, 2010
Are we alone in the universe or is there other life somewhere out there?
7 What Are We Made Of? July 21, 2010
Protonselectrons and neutrons are just a small portion of what we know about the world we see.
8 Dark Matter: Beyond the Darkness July 28, 2010
The exploration of dark matter. 

Jag har en hel del förhoppningar om den här serien. Det är inget nytt Cosmos, men vi kan nog inte räkna med att få ett nytt så fenomenalt program igen på länge.  Morgan Freeman levererar ett härligt vetenskapligt och filosofiskt program och jag kommer antagligen följa serien.

linje b-s.jpg

ps.
När vi ändå nämnt Cosmos måste jag länka den här videon som kanske är den bästa på internet. En kille som tagit en massa klipp från Cosmos, lagt på musik och ändrat pitchen så det låter som en sång. Helt fantastisk!

3 thoughts on “Genom maskhålet – leta efter gud med Morgan Freeman

  1. 3:an kan jag svara på🙂
    att färdas bakåt i tiden är faktiskt samma sak som att färdas snabbare än ljuset enligt den speciella relativitetsteorin, det är bortom tvivel.

    Men det märkliga är då att bara observatörer som färdas under eller över en viss hastighet i förhållande till objektet (som beror på hur snabbt det färdas) kommer att uppleva att objektet färdas bakåt i tiden, medan de andra kommer uppleva motsatsen.

    Värst av allt om en observatör skulle färdas varken under eller över denna hastighet i förhållande till objektet, utan i exakt den hastigheten så kommer han att uppleva att den befinner sig på alla punkter den varit på och kommer att vara på, under ett exakt klockslag. (detta gäller dock bara så länge objektet inte accelererar, eftersom vi förutsatt att den inte gör det). Accelererande objekt tillhör ju den allmänna relativitetsteorin.

    Man kan lugnt säga att det inte är särskilt troligt att något färdas snabbare än ljuset, inte bara på grund utav detta utan också för att det experimentellt bevisats att i vilken hastighet och riktning du än färdas, så kommer ljuset färdas 300000km/s i förhållande till dig vilket betyder i viss mening att det är omöjligt att närma sig ljusets hastighet.

    1. Coolt😀
      Så att färdas snabbare än ljuset är alltså att färdas bakåt i tiden? Jag har hört det förr, men är inte riktigt med på varför det blir så.
      Ekvationen för tidsutvidgningen i förhållande till hastighet är väl
      t´ = t / √(1-v^2/c^2) ?
      Jag kan se hur t´ ökar när v närmar sig c, men om v>c får du roten ur ett negativt tal dvs. ett komplext tal i nämnaren. Vad är det som gör att tiden går bakåt då, eller gör jag något fel? Eller är det en annan ekvation det hänger på?

  2. om någon färdas snabbare än ljuset i förhållande till dig så kommer du att uppleva att denne färdas bakåt i tiden eller framåt beroende på din egen hastighet. Men den personen kommer uppleva att den åker framåt som vanligt. Låter som lite som en paradox tycker jag.

    Man ser att ett föremål som färdas snabbare än ljuset färdas bakåt i tiden för vissa observatörer om man ritar upp situationen i nått som kallas rumtidsdiagram. Men det tar ett tag att förklara hur det funkar (kanske kan göra det senare).

    I vilket fall så får man ju som sagt inget riktigt svar från formeln för tidsdilatation, men det finns en möjlighet och det är en teoretisk partikel Takyon som färdas med en hastighet snabbare än ljuset när den skapas, det är en egenskap hos själva partikeln, och därmed behöver den ju aldrig accelerera (precis som ljuset) och det krävs nämligen en oändlig mängd energi för att något ska kunna accelerera upp till ljusets hastighet.

    Men som jag sade tidigare så är det inte särskilt troligt att en sådan skulle finnas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s